Så går en fiktiv rättegång till

Vem har inte sett en amerikansk film om rättegångar? Oftast har händelserna i filmen, eller TV-serien föregåtts av en polis och tjuvjakt, med skrikande bilar och actionfyllda händelser. Många unga har större kunskap om hur rättegångar går till i USA och Storbritannien än i Sverige. Således, brukar de tro att man kan betala borgen i Sverige för att slippa häktning, att det finns en jury som dömer i svenska domstolar och så vidare. Därför ska vi här gå igenom hur en fiktiv (påhittad) rättegång går till i Sverige. Vi hittar på att du har blivit grovt misshandlad på stan en sen och blöt (?) kväll utanför en krog. Du har legat på sjukhus och blivit återställd när polisen har fått fatt i den misstänkte förövaren.

Så går det till i en rättegång

Först tas saken upp i en rättegång i en tingsrätt. Det är här åklagaren har lett polisutredningen som har lett fram till denna rättegång. Det är först då åklagaren anser att hen har tillräckliga bevis för att (troligtvis) bevisa om den misstänktes skuld i frågan som hen beslutar om åtal mot den misstänkte. När alla är samlade; den misstänkte och hens advokat, du och din advokat, åklagaren, domare och eventuellt nämndemän och notarier, samt eventuella åhörare. Då börjar domaren med att hälsa alla välkomna. Sedan tar åklagaren till orda och förklarar hur hen tror att allt har gått tillväga, hur, var, när.

Båda sidor ska komma fram

Först berättar du om vad som hände, vad som drabbade dig och hur du mår. Åklagaren kan komma med frågor, liksom din advokat och motpartens advokat. Du bör berätta så detaljrikt som möjligt. Det är viktigt att domaren (och nämndemännen) tror på dig och tycker att du är trovärdig. Din berättelse bör hänga samman och helst vara kronologisk. Dina känslor kan du ta först på slutet. Sedan ska den som är misstänkt berätta sin version av händelsen, där domare, åklagare och advokater får ställa frågor. Sedan är det eventuella vittnens tur att berätta vad de såg eller hörde. I en rättegång får de lova och svära att berätta sanningen och inte ljuga. Blir de påkomna med att ljuga kan de i sin tur bli åtalade för mened (att ljuga).

Efter rättegången

Efter rättegången blir det kanske överläggningar. Det blir det om domaren (och nämndemännen) behöver tid på sig att fundera på det som kommit fram under rättegången. Är domaren och nämndemännen inte eniga, måste de har överläggningar. Är de däremot eniga kan de då besluta om ett så kallat domslut, det man i vardagligt tal kallar dom. Är den misstänkte skyldig eller oskyldig? Och är hen skyldig, vilket straff ska hen få? Är det en ung person, under 15 år, blir det ett fall för socialtjänsten att ta hand om henom. Är personen mellan 15 och 17 år kan de bli dömda till ungdomsfängelse, eller kriminalvård. Det är för att skydda personen som är så ung. Hamnar den personen bland vuxna tungt kriminella kan det förstöra personen för all framtid.

11 okt 2017